Vad menas med fysiskt våld i nära relation?
Fysiskt våld i nära relation, eller fysisk barnmisshandel, är när föräldrar eller andra vuxna i barns närhet skadar barn genom något slags våld. Det kan även vara äldre barn i familjen som utövar våldet. Till fysiskt våld räknas alla former av kroppslig bestraffning såsom till exempel att slå, sparka, bränna, skaka, knuffa, bita och lugga. Det behöver inte finnas yttre tecken på att barn utsatts för våld. Misshandel i ett vidare begrepp kan också vara psykisk, som när en vuxen förmedlar till barnet att det är värdelöst, oälskat och oönskat eller att barnet blir avvisat, isolerat, eller hotat på något sätt. Att barn tvingas se eller höra våld i sin närmiljö är också en form av barnmisshandel och kan sätta spår hos barnet på samma sätt som om det utsätts för direkt våld eller kränkningar.
Sverige var det första landet i världen att 1979 förbjuda barnaga.
Hur påverkas barn?
Att utsättas för fysisk eller psykisk misshandel kan sätta djupa spår hos ett barn, även om barnet drabbas vid enstaka tillfällen. Det är mycket svårt för barn att få ihop bilderna av föräldern som både en källa till trygghet och en källa till rädsla och hot. Barn är beroende av sina föräldrar och misshandel riskerar att hämma deras naturliga utveckling. Barn växer av att uppmärksammas, att bli behandlade med respekt och att känna sig älskade.
Att bli fysiskt eller psykiskt misshandlad som barn innebär ofta att:
- Barnets självkänsla blir låg.
- Barnet tror att det har gjort fel och tar på sig skulden för misshandeln.
- Barnets grundtillit till människor skadas.
- Barnet lär sig att konflikter hanteras genom makt, dominans och våld.
- Barnet reagerar med oro, rädsla, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter.
- Barnet får kroppsliga besvär, till exempel ont i magen eller huvudvärk.
Hedersrelaterat hot och våld
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Familjens, släktens eller gruppens anseende överordnas individens rättigheter, och deras ära och rykte påverkas starkt av individens handlingar eller påstådda handlingar. Individens handlingar, eller påstådda handlingar, anses påverka hela familjens rykte varför de val som individen ställs inför är en angelägenhet för hela familjen.
Detta kan innebära kontroll av flickor och kvinnor, som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete och äktenskap. De som bryter mot familjens normer och värderingar riskerar att bli bestraffade. De kan bli utfrysta, hotade och misshandlade. Föreställningen om att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende hör också samman med förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.
Att tvingas anpassa sig till familjens normer och värderingar och/eller vara utsatt för våld och förtryck kan få många olika psykosociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Det kan till exempel leda till svårigheter kopplade till nära relationer och sexualitet, depression, sömn- och ätstörningar, koncentrationssvårigheter, ångest, skuld- och skamkänslor samt att den utsatta blir isolerad från andra.
Här kan man läsa mer om hedersförtryck och våld: https://www.hedersfortryck.se/
Var kan man få hjälp?
Det kan vara svårt att be om hjälp om man har svårt som förälder att hantera konflikter med sitt barn. Man kan vara rädd för vad andra ska tycka och tänka om en som mamma eller pappa, det kan kännas skamligt och man kan vara rädd för vad det kommer få för konsekvenser. Men det finns hjälp att få både för dig och för ditt barn. Det kan finnas många orsaker till att en förälder kan brista. Men det är du som förälder och som vuxen som bär ansvaret och det är också du som behöver ta första steget för att åstadkomma förändring. Det är mycket lättare för barnet om det är du som vuxen som gör detta. Ibland behöver man våga se att föräldraskapet stundtals kan vara övermäktigt och att man behöver stöd. Ta hjälp av din omgivning såsom din partner, dina släktingar och dina vänner för att få råd och avlastning. Du kan även söka professionell hjälp. I Östergötland finns en mängd olika instanser som erbjuder stöd till föräldrar som t ex föräldrautbildningar, enskilda samtal, familjesamtal, familjebehandling osv. Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun som kan lotsa dig vidare eller ta kontakt med barnpsykiatrin.
Är du en förälder som vet eller oroar dig för att ditt barns andra förälder misshandlar ert barn fysiskt eller psykiskt? Kom ihåg att det är ditt ansvar att skydda och hjälpa ditt barn. Det gör du genom att be om hjälp och det kan du få genom att ringa Socialtjänsten i din kommun se ovan. Du kan även läsa mer om detta under rubriken Är du orolig för ett barn?
