Hallux valgus

Hallux valgus kännetecknas av att stortån är snedställd mot övriga tår. Genesen är multifaktoriell.

×

Figur 2. Smärta vid stortåledens grundled. (Göran Paulsson/NPO rörelseorganens sjukdomar)

Orsaken till hallux valgus är multifaktoriell. 

Personer med hallux valgus har på grund av felställningen försämrad kraft i stortåns böjsenor. Detta kan bidra till ett avvikande gångmönster och nedsatt balans.

Typiska symtom för hallux valgus är smärta medialt över stortåns grundled och mot andra tån på grund av tryck. Trycksmärta förekommer på grund av trånga skor medan besvären avtar utan skor.

Typiska statusfynd är:

• lateral deviation av stortå med vinkling mot övriga tår
• foten blir bredare på grund av medial deviation av första metatarsalbenet
• pseudoexostos – medialt över grundleden ömmande uppdrivning, klavusbildning och rodnad
• bursit kan förekomma i samband med pseudoexostos
• omlottställning med hammartå av andra tån kan förekomma.

Avvikande gångmönster och stram muskulatur på baksidan av vad och lår kan förekomma.

Diagnosen hallux valgus ställs i de flesta fall kliniskt. Om symtom och status talar för annan diagnos kan bilddiagnostik vara aktuell.

Handläggning vid behandling

Behandling utgörs i första hand av egenvård och smärtlindring.

Om patienten fortfarande har smärta trots egenvård bör patienten remitteras till fysioterapeut och ortopedteknisk mottagning för bedömning.

Vid kvarstående, påtagliga besvär bör patienten röntgas inför remiss till fot- och ankelkirurg för ställningstagande till kirurgi.

Patienten bör använda stadiga skor, som är rymliga och breda över framfoten (18)(19)(20)(21) samt träna enligt Träningsprogram egenvård.

Bilaga 1 – Skoråd

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Läkemedelsbehandling

Vid uttalad smärta kan smärtlindring övervägas med följande läkemedel:

• paracetamol
• COX-hämmare. 

Dessa kan intas var för sig eller vid behov kombineras.

Fysioterapi

Vid mild och moderat hallux valgus finns möjlighet att lindra smärta och motverka progress av stortåns felställning (20)(21)(22) genom att:

• stärka fotens intrinsic muskulatur (22)(21)
• träna stortåns flexormuskel samt stortåns abduktor muskel
• träna planpositionering av foten och balans
• stärka fotledens muskulatur, tibialis posterior och peroneus longus
• töja vad- och hamstringsmuskulatur samt fotens extensorer.(23)

Se över gångmönster för optimal stegavveckling. Inkludera muskelkedjan från höft till fot. Görs både med och utan skor (24)(25).

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är aktuell genomförs oftast osteotomier i kombination med mjukdelskirurgi för att räta ut leden och minska bredden på framfoten. Artrodes kan i vissa fall bli aktuellt. (26)(27)(28)(29)(30)(31)(32)(33)(34)(35)(36)(37)

Vissa fotbesvär, Socialstyrelsen